Då sitter man här och långloppscupen verkar vara över för den här säsongen. Lite synd får jag säga, visst finns det lite lopp kvar att cykla men jag som missade ett antal lopp i början av säsongen har liksom inte riktigt fått nog.

Förra året körde vi upp på lördagsmorgonen men i år tog vi husbilen till Varberg på fredag eftermiddag. Det är rätt skönt att vara på plats i god tid och att vara inkvarterad bara några steg från startfållan är guld värt på tävlingsdagen.

PC: cykelkanalen.se

Min plan var att inte tokköra i starten och inte heller under transporten ut till Åkulla. Jag höll mig till det trots det ganska hetsiga krigandet efter att bilen släppt oss. Folk körde som vanligt stenhårt ut till där backarna börjar, visst jag blev bra omkörd påväg ut men det hade jag med i beräkningarna. Jag har gjort den missen och vet att min kropp inte klarar att börja hårdköra i kuperad terräng efter att ha gått på rött i 15km på platten.
Nu kände jag mig fräsch och stark när det började gå uppför och jag kunde ganska snart plocka in de åkare som bombade på i början. Låg länge med i en grupp som höll en bra fart och där vi hjälptes åt att ta oss framåt. Det gick möjligen lite långsamt då jag aldrig riktigt behövde gå på rött men jag väntade med att börja forcera då det inte fanns något i sikte framåt och farten fortfarande var bra.

Det är en hårfin gräns där, att ligga runt 85-88%HrMax och hjälpas åt i en grupp är oftast smartare än att gå loss utan någon att ta sikte på och kanske bränna sig bara för att bli inhämtad och då ännu tröttare. Vi plockade placeringar genom hela Åkullaområdet. Men strax innan den där välkända stocken började jag gasa och tänkte att det var dax att hitta en bra grupp inför återresan över dom öppna fälten tillbaka mot Varberg och målet nere vid fästningen i hamnen.

Det gick absolut inte som planerat! I det som återstod av stigningar och skog lyckades jag köra mig mer eller mindre ensam och hittade inte någon grupp att ansluta till. Det blev till att ensamcykla mer eller mindre hela vägen tillbaka. De få gånger som jag hittade någon så splittrades vi oftast upp av motionärer som stoppade upp och splittrade oss på någon stig i en skogsdunge.

PC: cykelkanalen.se

På en cykelbana efter dom roliga stigarna vid Varberg MTB:s klubbstuga körde jag om en sista cyklist, därefter såg jag varken någon framför eller bakom mig. Ganska skön känsla att glida över bron efter fästningen, se sig om och inse att man inte behöver spurta på upploppet.



Placering 14 i H40 och 61 i totalen, 87%HrMax i medelpuls och nästan 93% som högst. I stort sett är jag nöjd med hur jag genomförde loppet, tyvärr gjorde slumpen att jag fick slita mig tillbaka ensam från Åkulla. Detta påverkade inte resultatet då jag lyckades hålla undan och fortsatte att köra om.




Nu återstår inte så mycket mer i tävlingsväg för mig, därför ska jag under september sälja min Scott spark RC 900 WC. Jag kommer återställa den med alla originalkomponeter som är helt oanvända, i stort sett bara ram, dämpare och bakväxel är använt men välservat.
Om någon är intresserad är det bara att höra av sig!



//Nilsson