måndag 12 augusti 2019

Cykelvasan 2019 //Yvonne

Helen och jag krigar i motvinden
Foto: happyride.se 


I onsdags kväll började vi rulla norrut med sikte på Sälen och lördagens Cykelvasa. Vi stannade i Bottnaryd för att köra vidare morgonen efter. Väl framme i Lindvallen var det ett myller av folk och redan en riktigt härlig stämning. Det första jag gjorde var att styra stegen till USWE's tält. De hade nämligen letat fram och lovat att ta med juniorryggor. Köpte mig en väska som jag sedan såklart använde på Vasan - verkligen superbra! Vi stannade i Lindvallen fram till efter Cykelvasa-sprinten på fredag och körde sen ner till startområdet.

Tidigt uppvaknande på lördag morgon, damstarten var ju redan 7:30. Kände väl inte att jag hade någon brådska att lägga cykeln i fållan, hamnade någonstans i mitten ungefär. Snackade med några av de andra tjejerna, vissa nervösare än andra... Själv blev jag supernervös när jag väl stod i fållan och det var bara några minuter till start, benen skakade och pulsen ökade. Skönt när vi äntligen fick börja cykla! Trampa, trampa, trampa uppför startbacken. Nästan direkt drogs fältet ut och jag åkte med i en ganska stor klunga. Tempot var högt och jag försökte verkligen bita mig i, men mellan Mångsbodarna och Risberg någonstans fick jag slå av på tempot och tappade klungan. Såg att Helen var en lite bit bakom mig så jag väntade in henne och sedan följdes vi åt resten av loppet. Tack för sällskapet och bra samarbete, det var verkligen jättekul att cykla ihop! Skönt att inte hamna helt ensam då det blåste rätt bra motvind och det är rätt trist att köra själv. Vi körde emellanåt tillsammans med några andra tjejer men vi var väldig ojämna, där jag och Helen var starka hamnade de bakom och tvärtom. Så det blev aldrig någon bra klungkörning av det. 

Ett tag efter kontrollen i Hökberg kom herrarnas motorcykel ikapp och inte långt efter kom förste herråkaren, Erik Mattelin. Så kul att se honom i ensam ledning! Vid det här laget var vi några tjejer som körde ihop och en tjej gick upp och matade på i ett jäkla tempo, fick ligga i för att hänga med. Vi höll bra fart och det dröjde länge innan den jagande herrklungan kom. Det var här jag nästan var orsak till en storkrasch. Det gick lite utför och jag rullade ikapp tjejen framför, istället för att bromsa (för det vill man ju helst inte) rullade jag ut till vänster om henne. Precis då kommer herrarna bakom. Jag hörde aldrig någon ropa att de var på väg att köra om. Jag vet inte hur tanken är, är det vi som ska hålla koll bakåt? Hur som helst hann jag trycka mig in till höger innan jag blev överkörd :)

Dags för målgång och jag hade inget kvar i benen så jag rullade in precis bakom de andra. Klarade inte mitt mål att köra under 3.30, klockan stannade på 3.40.22. 88:e plats av 120 tjejer. Blir väl till att köra nästa år igen.

Foto: mtbfoto.se


//Y

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar