Hej på er,

Det är lite säsongsbyte som pågår just nu. Inget jag direkt styr medvetet men det blir så varje höst, jag undviker skogen lite mer för att den är tidvis allt för blöt och man bara förstör stigar när man cyklar där.
Istället söker jag mig ut på landsbygden och kör mycket grusvägar och ensliga småvägar i öst västlig riktning, att det blir så är antagligen för att det så här års blåser betydligt mer (kan det det) och då oftast i väst till nordvästlig riktning. Lidandet blir då som störst om man just cyklar först medvind och sedan ska kriga sig hem mot en aldrig vikande vägg av vind. Kör jag längs kusten här nere blir det i stort sett bara sidvind och man vill ju ha den där riktigt fina slakmotan som endast vinden kan ge här nere.


Idag körde jag en riktig höstklassiker i min träningsrepertoar, banvallen ut till Kattarp, sedan upp till Tånga och där ifrån hem via Jonstorp och Möllehässle. Den gav idag rejält med motvind för mina helt tomma ben, uppgiften var inte helt lätt men det gick. Jag bestämde mig för att försöka hålla en så jämn hastighet som möjligt både med och mot vinden. Sista 14kilometrarna innehåller dessutom ett parti med korta backar, ca 120hm. Jag höll ett snitt på 30.6km/t och farten blev faktiskt ganska jämn över hela rundan på drygt 54km inklusive ett fotostopp och ett tågstopp i Kattarp. Pulsen visar däremot tydligt åt vilket håll vindarna blåser.

Weapon of choice:



Imorgon hittar ni mig i Ängelholm!
//Nilsson