Eftersnack med Nellie och Ulf.  Foto: Hans Persson

Imorse stack vi hemifrån strax före 7 för att komma fram till Hovdala slott vid 8-tiden. Parkerade, lyfte ut cyklarna och hällde i lite mer gegga i mitt framdäck som fortfarande inte var tätt. Vi körde ett uppvärmnings/rekningsvarv på banan och snackade med lite folk innan jag rullade till start.


Vid starten blev vi informerade om att arrangörerna hade missat att få dit tidtagningsmattorna så det blev tyvärr inga tider på oss som cyklade i start 1. Nu är det ju ett motionslopp och inte tävling så det gör väl inget egentligen men man vill ju allt gärna jämföra sig ändå. Den som ville kunde maila in sina tider så förs de in i resultatlistan manuellt.
Vädret var i alla fall strålande och banan riktigt fin. Det fanns några tekniska partier där jag klev av, men det hade nog inte behövts egentligen - det gäller ofta bara att våga hålla farten över hindren. I övrigt var det lättåkt om än jobbigt med en hel del backar. Av de fyra lopp jag kört i cupen var detta nog den roligaste banan. Min egen prestation är jag rätt så nöjd över, fast jag kom i mål lite väl pigg. Jag måste försöka ta i mer helt enkelt! Pulsen låg väl hyfsat bra, 89% i snitt med 97% som maxnotering. Pratade lite med Nellie Larsson efteråt och fick tips på bra en intervallträning som hon brukar köra - tack för det!

Får lite tips av snabba Nellie. Foto Hans Persson

Andreas startade som vanligt klockan 11 och han gjorde riktigt bra ifrån sig. Han gasade hårdare och gick lite aggressivare än han gjort tidigare och körde på så vis upp sig 30 placeringar jämfört med loppen tidigare i cupen. Han sa att han var lite avvaktande under startlopen och en bit in på första varvet vilket var onödigt. För honom var dom tekniska partierna inga problem, han körde på bra med flyt ända fram till de sista "svåra" partiet innan nedförslöpa mot mål. Precis innan beslutade han att köra om åkaren framför för att komma loss lite, tar ut sig rejält bara för det och börjar då klanta sig riktigt fint och får börja springa då han inte kommer på cykeln igen. Ingen skada skedd och man får ju klanta sig, det gör alla. Han filmade hela loppet så om vi hittar en vänlig själ med en snabb internetuppkoppling så ska vi lägga upp den för allmän beskådan.

In för varvning!

Foto: Hans Persson

I mål!

Dagens segrare Johan Chipskungen Malmsten och klubbkompis Erik Mattelin går ut på sista varvet.

//Y

Det här loppet har vi inte heller kört och det ska bli både roligt och spännande. Något som jag dock ställer mig lite frågande till är att alla tjejer i tävlingsklass ska starta 30 minuter före herreliten och övriga fältet. Tjejerna i elitgruppen har helt klart möjlighet att hålla undan för upphinnande killar, men jag som är längst ner bland de sista tjejerna kommer att bli ikappåkt och omkörd någonstans mitt i loppet. Förmodligen kommer jag att köra rätt så ensam till en början, sedan blir det till att kliva åt sidan och släppa fram killarna. Det känns ärligt talat sisådär och jag funderar faktiskt på att kanske byta till motionsklass eller om jag kan ställa mig i fålla fyra trots att jag är tjej:) fördelen med att starta en halvtimme innan övriga är väl att man slipper hetsen och trängseln i starten.
Nåja, än så länge är jag iallafall anmäld i Damer30 och stannar jag där hoppas jag verkligen att ni som kommer ikapp ropar högt och tydligt när ni närmar er så jag har chans att hålla undan! Vill ju  inte vara ett speedbump för er och jag vill ju inte att ni skadar mig när ni kör över mig

Innan det är dags att sticka till Dalarna igen har vi ett X-Cuplopp här hemma i Skåne nu på söndag. Den här gången utgår det från Hovdala slott utanför Hässleholm. Det blir ett bra test av min nya cykel!

Jag har kört runt med en reva i däcksidan ett tag, det verkar ha tätat sig nu men jag vågar inte köra något lopp på det däcket för det kan nog öppna sig lätt igen. Andreas var schysst och poppade på ett nytt till mig idag och han fixade också på nya grips på sin s-works, snyggt!



Nu går jag på semester igen - tjoho!!
//Y

På min nya cykel satt en sån där dropper post och det är inget jag tycker mig ha användning för, bara onödig vikt. Jag skickade in en beställning till Evalds på en helt vanlig rakt stolpe. Det stod att den skulle finnas i lager men nästan direkt fick jag ett mail om att den dessvärre inte fanns hemma. Nu är det ju så att Evalds är grymma och de erbjöd istället en annan dyrare stolpe till samma pris, verkligen schysst!

En bild på en sadelstolpe blir väl aldrig speciellt intressant, men här är den iallafall.

Tog en sväng upp på Berget igår kväll efter att sadelstolpen var på plats och så även idag. Hade inget direkt fokus på någon särskild typ av träning, bara kul att testa cykeln på kända stigar och lite olika terräng. Jag är verkligen riktigt nöjd med hur rolig den är att köra och den känns rätt snabb :) Andreas har alltid sagt att hans heldämpade cykel känns långsammare än hardtailen, men det tycker faktiskt inte jag om min. Nu har jag ju inte kört några längre turer med den och det kan tänkas att det blir segare i uppförsbackar efter ett par timmar eftersom den väger mer än min hardtail.

//Y

Körde lite backträning idag och det gick grymt bra. Jag stack iväg med känslan att jag nog hade rätt så slitna ben men uppenbarligen hade jag fel, det är ju alltid kul!

Om allt stämmer blir det X-Cup i Hässleholm på söndag. Det verkar var en tuff bana med många höjdmeter, det kommer bli en rolig utmaning (hoppas jag). Finns möjlighet till efteranmälan för den som känner sig sugen :)

//Y

Efter frukost stack vi direkt iväg till Järavallen, det väntades jävulsk värme idag så vi ville komma iväg så tidigt som möjligt. Det var faktiskt förhållandevis bra klimat under trädkronorna och vi enades om att det inte hade varit bättre någon annan stans, snarare värre.


Det blev tre varv, första varvet körde vi tillsammans och nästa körde vi eget tempo. Ett varv tar ungefär mellan 25-35min beroende på hur snabb man är. Banan var riktigt rolig idag men snustorr till den gräns att det passerat bra, den var så torrt att det blir lite halt. Jag körde ganska hårt och ibland är det svårt att hinna se vilka spårval man tar ibland virrvarret av stigar och alla korsningar. Det sitter ibland skyltar som påtalar svåra respektive lätta spårval och jag vände faktiskt om vid ett tillfälle då jag hann se i ögonvrån att jag missade ett svårare parti som jag vet ingår i det officiella segmentet på Strava.



Sista varvet körde vi en del tillsammans innan vi tappade bort varandra för en stund. Yvonne hade tagit någon genväg och lyckades hinna fånga mig på bild. Efter det kom vi ut till målområdet, där var det minsann sol och rejält varmt. Vi backade undan bilen från solen och bredde ut en filt, åt lunch och smådog en stund i skuggan innan vi körde hemåt.



Yvonne fick testat sin nya FShoj ordentligt idag och hon verkar riktigt nöjd över hur den funkar i terrängen. Jag vet att hon plockade en hel del Stravapokaler utan att hon visste om det och det tyder väl på att det gått lite fortare än på den andra cykeln.

//Nilsson

Förra året var jag inne på att kanske testa heldämpat och började titta runt på nätet efter vilket märke/modell som skulle kunna passa mig. Kom fram till precis samma sak som med alla andra cyklar jag har att Giants Livcyklar är de som funkar allra bäst till min längd. Jag tänkte dock om innan det blev aktuellt att köpa. Eftersom jag är både liten, lätt och inte jättestark vore det kanske dumt att köra på en tyngre cykel. Så helt plötsligt slog det mig nu i sommar, mitt under pågående Mörksuggejakt, att det kanske in vore helt fel ändå. Hardtailen jag har är lätt och kvick, men när underlaget blir lite stökigt med mycket rötter och sten har jag svårt att få något bra driv i den. Jag känner att den stoppar upp och jag har svårt att stå upp och trampa, blir lätt att jag trampar luft när bakänden studsar till i stökiga partier. Tänker mig nu att även om en heldämpad cykel är tyngre och därför långsammare uppför och i igångdrag, jämnar det ändå ut sig om jag kan köra smidigare över hinder och stök.

Hann väl med att turista lite på Tivoli också

pumppaus

Så idag var det jag som åkte på en punkarunda. Framhjulet på min mtb tappade en del luft sist vi var ute, men jag pumpade upp det innan jag stack och tänkte att det nog skulle hålla sig hyfsat tills jag var hemma igen. Jag hann inte mer än upp på Berget innan jag fick stanna och pumpa första gången. Jag hade tänkt ut ett bra varv med en jobbig backe som jag skulle köra några gånger. Började första varvet med att som sagt stanna och pumpa. Nästa varv körde jag på riktigt bra, hamnade tillochmed på 7:e plats på Stravasegmentet i backen.




När jag rullade ner hade luften pyst ut igen och jag fyllde på innan jag blev tvungen att vända hem, typiskt när jag äntligen kände mig stark. Fick utnyttja pumpfaciliteterna längs cykelbanan också...



Andreas skötte sin träning till och från jobb idag, dit raka vägen i motvind och hem tog han en liten omväg.

//Y

Ibland blir det inte som man tänkt sig, ingen nyhet direkt och min dag är inte särskilt extraordinär på något sätt men…

Jag hade lite vaga planer på att möjligen kunna cykla till jobb idag, startade dagen med att av någon anledning inte få liv i vänster arm. Sånt brukar ju gå över fort men detta ville inte ge med sig, inte bara armen kändes som den sov utan hela jag och bra länge dessutom.

Nästan besviken, det tog bara  20min att montera den!

Sen var det ju UPSmannen som stressade mig, det är oftast trevliga problem när han har vägarna förbi. Idag var inget undantag han hade med sig en effektmätare till min landsvägscykel och den var jag ju såklart tvungen att hinna montera innan jag slutligen kunde få cykla ut en kort sväng efter allt slit.


Ut kom jag men hem kom jag inte, framhjulspunka och självklart var jag för lat innan jag stack för att orka ner i källaren och hämta reservslang. Skyll mig själv… Efter lååång väntan på en bänk i skuggan kom en vit Caddy och hämtade upp mig.


//Nilsson

Inifrån Silvergrottan

Tror att jag kan räkna detta till en av årets bästa arbetsdagar. Jag och en kollega tog sju barn med oss till Kullaberg där vi grillade korv, tittade på grodor i skogen och på sjöstjärnor och krabbor på Naturum och klättrade sedan ner till Silvergrottan. En riktigt mysig dag och dessutom har sommaren hittat hit!

Varför inte fortsätta en bra dag med några tuffa backar? Jopp, med en kopp koffein i kroppen stack vi till Berget för intervallträning. Jag körde 10 st intervaller i en backe och Andreas körde fyra varv på vår lilla "xc-bana" som tar ca 10min/varv. När vi jämförde våra helt olika träningar kunde vi se att vi faktiskt kört nästan exakt lika många höjdmeter men det skiljde en halvmil i distans.



Det kändes bra att köra hårt i backarna, inte bara i benen utan mentalt också. Jag har kommit på att jag nog har missat den typen av träning ett tag och det märks för jag har inte alls samma pang i benen som jag tycker att jag haft tidigare.  Ska se till att få in mer sånt i schemat!

//Y

Började dagen med ett vevlagerbyte på klubbkompis Eriks MTB. Gick väl hur bra som helst men tur att man har båda ögonen öppna när man jobbar. Vi skulle montera i ett nytt GXP pressfitvevlager från sram, tror det var Erik som hajade till. Det var felmonterat i "lagerskålen" på ickedrivsidan, ingen direkt fara med det eftersom att vi såg det i tid innan vi pressade fast det i cykeln men det blev lite extraarbete för att trycka ur och vända eländet.


Lite fika på det så var vi redo att cykla lite crossdistans. Jag orkar ju knappt nämna det men fan vad det blåste precis som vanligt.

Måndag imorgon, Yeah!
//Nilsson

Så har vi nu äntligen fått slänga oss i soffan efter en slitig dag. Vi började imorse med att klippa häcken och den som varit med här på bloggen ett tag vet att det inte är något lätt och snabbt projekt. Vi jobbade på bra och var klara med klippning och bortforsling till tippen vid 12-tiden, precis innan det började regna och lagom till en snabblunch. En liten återhämtningspaus med tillhörande kaffe unnade vi oss innan vi drog iväg till Ängelholm. Först velade vi såklart hit och dit om huruvida vi skulle cykla skog eller asfalt och senare Järavallen eller Sibirien så det drog ut lite på tiden. Sen somnade Andreas nästan i soffan medan vi kollade huspriser i Dalarna på Hemnet...

Tillslut kom vi iväg och lastade ut cyklarna i ett lätt duggregn i Sibirien. Vi rullade bort till x-cupstarten och körde först ett varv på banan tillsammans sedan ett varv med 2minutersintervaller och avslutade med ett tredje varv på sweetspot.

Fun fun fun!!

Skitigt men lättvättat.

Imorgon blir det cykelverkstad, vevlagerbyte på långloppsraket.
//Y

Jag har haft problem med min dämpare ett tag. Den varken öppnar eller låser, man märker ingen skillnad den gungar hela tiden. Igår tog Andreas tag i den och luftade den och fyllde på lite mer olja så nu kommer iallafall knappen på x-lockreglaget ut när man trycker på den och nu låser den iaf något bättre. Han ska försöka med att blöda den från dämparsidan också och se om det blir bättre, men andra ord på't igen bara.


Förutom mekandet har Obsessen fått stå och vila sig i källaren ett tag nu för vi har kört lvg två dagar i rad. Igår en snabb sväng och idag en exakt dubbelt så lång, ett varv Kullahalvön runt och nu två varv. Kanske låter trist men jag gillar faktiskt att köra på det viset, man slipper komma så långt hemifrån så att man får hemlängtan. Dessutom delar man upp motvinden i etapper genom att köra en varvbana och det är faktiskt riktigt naja.


Efter avslutad cykling provpackade vi en cykel i en ny bil och insåg väl att en sån här är ju ännu bättre. Bara riva ut det ena baksätet så har man sex sittplatser och plats till en hel flock odemonterade cyklar, bara att lyfta rakt in - klockrent!

Nu har vi en dryg vecka till nästa lopp i långloppscupen, vi gör väl som vanligt och velar lite. En stuga är dock bokad, men vi är inte säkra på om vi får tiden att räcka till för vi har egentligen ett ärende på andra sidan sunden just den helgen. Mer om det en annan gång...
//Y

Vi åker ju på en åker.

Igår hann vi inte med att rulla ur benen efter Mörksuggan, men vi tvättade däremot två riktigt dammiga cyklar. Idag vaknade vi till rapporter om ösregn i Rättvik, tack för att vi slapp det i helgen!

Urrullet tog vi tag i idag istället. Vi startade upp med att cykla norrut, vek av från grusvägen in på Kärleksstigen för att komma undan vinden så mycket som möjligt. Vi fortsatte en bit på asfalt och fick för oss att testa en ny stig som försvann in i ett skogsparti. Det var egentligen en fin stig men tyvärr låg det många träd över den som vi fick klättra över. Vi höll på ett bra tag med att cykla och hoppa av om vartannat tills stigen tog slut och vi kom ut på en åker. På andra sidan såg vi vägen och det fick bli till att gena över åkern för att komma ut på vägen.



Väl ute i civilisationen igen drog vi upp till Himmelstorp och susade rakt över berget ner till Mölle och hem längs banvallen. Eftersom det har varit busväder här nere blev cyklarna riktigt skitiga så det var bara till att köra igång med en cykeltvätt när vi kom hem.

//Y

Som ni alla förstod bestämde vi oss lite i sist stund för att åka upp till Rättvik och köra Mörksuggejakten. De hade öppnat upp för efteranmäla på hemsidan vilket var kanonbra, slapp den stressen på plats. Boende löste vi med hjälp av våra fantastiska vänner Stina och Jonas i Godegårds cykelklubb.

Vi var på plats i bra tid och hann snurra benen lite på kvällen. Något vi däremot inte gjort innan var att läsa på om eller rekat banan. Har bara hört att den ska vara väldigt fin och såklart visste vi att den började med en lång, brant uppförsbacke till Vidablick.

Frågan var väl där vilken taktik man skulle ha, gå all in och försöka hänga med några snabbingar över krönet eller ta det lite försiktigare och kanske vara lite piggare på krönet för att kunna köra på hårdare där efter. Det är ju jättesvårt att veta vad som skulle kunna passa bäst när man inte har en aning...

För min (Yvonne) del var det inte direkt något att välja på, snarare bara att trampa upp utan att spränga mig totalt. Den "taktiken" funkade väl bra, jag var såklart jättetrött i benen och hade högsta pulstoppen där i backen men var inte helt och hållet slut.

För Andreas del så tog han i rejält för att gå med lite snabbare åkare över krönet, men där blev det ingen vila när det började gå nerför längs grusvägen heller. Det var bara att ge järnet och försöka hänga på. Nästkommande två mil fick han kämpa för att täppa sina egna luckor, när inte det gick längre blev han ensam. Efter ett tag bildades det en liten svans bakom av folk som kom ikapp. Vid ungefär 45-47km hade det samlats ett gäng åkare som hjälptes åt med dragjobbet, däri satt också Sandra Backman dam 2:an i elit.

Om vi återgår till mig (Yvonne) då. Jag körde helt och hållet mitt eget race och brydde mig inte mycket om vilka och hur många som körde om mig. Jag känner att jag inte är i så bra form och ville bara köra igenom hela loppet och göra det så bra jag kunde. Hade gärna sett att jag kom in under 3:30 och blev rätt besviken när det inte lyckades. Känner att jag inte har nått tryck i benen och dessutom verkar det som att pannbenet gett vika lite. Jag ser ju på pulskurvan att jag borde kunna köra hårdare - HTFU!!

Tillbaka till Andreas. Han fick som sagt slita ont rätt länge, när han blev ikappåkt fick han lite andrum och kunde återhämta sig en aning. Den gruppen höll i stort sett ända in i mål.

Andreas gick i mål på tiden 2:54:53 och jag på 3:34:10

Highland Cycling's återhämtningshörna i gräset.

Trots att vi har rätt så olika upplevelser av loppet tycker vi båda att det var ett mycket fint och roligt lopp. Banan var verkligen utmanande med några riktigt branta, långa stigningar och stigpartier med rötter, sten och sand, med andra ord ett ganska stötigt lopp. Kommer gärna tillbaka och kör Mörksuggan nästa år igen!

Tyvärr har vi inte hittat några bilder på oss från loppet och eftersom vi båda cyklade det så kunde vi inte fota själva heller mer än i mål, därför blev det här ett lite bildfattigt inlägg.

//Y

Sitter i bilen på väg hem från Rättvik och Mörksuggejakten. Vi har haft en kanonhelg, träffat allt trevligt cykelfolk igen och kört en rolig, fin och jobbig bana. Det kommer en RaceReport ikväll.

Imorgon sätt er vi kurs mot Rättvik, bilen är åter igen packad och cyklarna genomgågna. Vi har ju en liten bit att köra så det blir avfärd i ottan.

Test av kommunens nya pumpstationer, bra initiativ.

Vi var ute och luftade benen en kort sväng idag, dom kändes inget vidare bra på någon av oss, men det är som sagt fredag idag och inte söndag morgon. Mörksuggan har vi som sagt inte kört tidigare och jag måste erkänna att jag inte läst på så väldigt mycket. Vad jag har förstått är att vi har en rejäl backe att ta oss an nästan direkt och att det sedan är ett fint lopp med lite stigningar men på en relativt lättåkt bana. Antar att farten kommer bli hög…

Om jag är rustad för mörksuggan eller ej återstår att se men hur som helst så ska det bli kul att köra med nummerlapp igen!


Lite pasta ikväll då, hörs!
//Nilsson

Då laddar vi om efter helgens fadäs i Eksjö! Ja, eller min fadäs då, Andreas körde ju riktigt bra men på söndag går den 5:e deltävlingen i långloppscupen, Mörksuggejakten i Rättvik och där tänker vi stå på startlinjen. Jag är verkligen sugen på revansch och  att få köra ett helt långlopp.

Det här är ett lopp vi aldrig kört tidigare och det är ju alltid skönt med något nytt. Dessutom är det ju kul att åka upp till sommaren, för här lyser den med sin frånvaro.

Idag cyklade vi en väldigt ospännande tur, till Kattarp och hem längs den gamla banvallen, körde en liten sväng på ca 500m Svedberga kulle och tryckte på i en backe. Jag låter hastighetsgrafen tala sitt eget språk beträffande vindriktning...




Vi får tacka Godegårdscyklisterna för hjälp med boende i Rättvik!
//Y

Packar ihop och åker hem

Ja, nån gång ska väl vara den första och nu blev det en DNF i resultatlistan för min del i söndags. Verkligen trist. Jag var riktigt taggad inför loppet och när vi provkörde en del av banan dagen innan hade jag rätt så sprättiga ben och det kändes så bra och kul.

Vid start stod jag som vanligt och frös i fållan med det var perfekt cykelväder och efter två tramptag var jag varm. När starten går ökar pulsen lika snabbt som hastigheten och jag har svårt att hänga med i den höga farten.

Ganska snart börja jag få ont i magen och benen känns kraftlösa, jag tänker att det går nog över snart när pulsen stabiliserat sig och jag kommer in i min egen rytm. Det är i stort sett alltid så att jag mår lite illa i början av lopp när jag går "all in" direkt och det är jag nog inte ensam om. Den här gången blev det tyvärr inte bättre, det var en annan sorts magont som mer liknar rejäl mensvärk. Jag blev tvungen att sakta in och tänkte att jag skulle stanna till i första depån hos vårt "service team" få några peppande ord och känna efter om jag skulle fortsätta eller inte. När jag kom in i depån såg jag inte till dom och magen kändes lite bättre så jag fortsatte ut i spåret igen. Jag försökte trycka på men benen vill inte, det kändes slitigt men pulsen låg inte alls så hög som den brukar ligga.

Det började så småningom komma ikapp en hel del åkare från motionsklassen och det blev trångt och mycket köande. Jag började ge upp och cyklade bara på så gått jag orkade. Det gick rätt så bra på stigarna men det var nästan omöjligt att komma upp i hastighet på grusvägarna.

När jag kom in i depån nästa gång styrde jag in till sidan där Erika & co stod och hejade på och där bestämde jag mig för att bryta. Jag var verkligen riktigt besviken och ledsen. Tråkigt nog stod Erik där också, han hade dragit i backen och knäckt styret.



Jag är fortfarande missnöjd och undrar om det var så att jag sprängde mig i starten eller om det bara var en dålig dag. Hursomhelst, nu fick jag iallafall chansen att se målgången för alla andra. Kom precis fram till målområdet när Ludvigsson, Flockhart och Olsson gjorde upp om vinsten, hade turen att stå på rätt sida om ett träd när Ludvigsson körde av banan i den sista snäva svängen innan mål.

Vinnare i damklassen blev Sandra Backman.




Jag var kass men cykeln funkade prickfritt, bra däckval (RacingRalph) och bra däcktryck (1.2bar bak 1.1bar fram). Så här i efterhand kan jag nog tycka att 32klinga inte behövdes, skulle bytt till 34.

Uppladdningen dagen innan var det inget fel på :)

//Y

Lördag morgon stack vi upp till Eksjö, regnet vräkte hela vägen dit utan uppehåll. Fram på Eftermiddagen när vi hade hämtat nummerlappar och inkvarterat oss hos våra mycket gästvänliga vänner slutade det regna och solen tittade fram.

Vi stack ut och väckte benen på delar av banan, den hade blivit riktigt blöt och stora djupa pölar var där många.

Starten gick klockan 11:05 för oss i tävlingsklasserna och som vanligt på detta lopp drog det iväg i mycket hög fart tills vi kom in på det första stigpartiet. Detta var min första start i H40 och ingen seeding så jag var förpassad till fålla 4. Redan efter 300m blev det tvärstopp då någon framför vurpade i trängseln, jag tror inte att jag ens körde 200m till innan samma sak hände igen. Efter detta var det till att försöka mosa på så gått det gick för att komma om så mycket folk som möjligt innan det blev singletrack.
Detta är för alla som inte vet lättare sagt än gjort i en masterstart utan startbacke som sprider fältet mer effektivt och där alla har pigga laddade ben. I år hade man i alla fall försökt skapa lite längre parti på dubbelspåriga grusvägar och traktorspår  innan det drog ihop sig till det som Ränneslättsturen egentligen handlar om.

Jag glömmer det varje år, ränteslätt är inte 78km flowig stig. Ränneslättsturen är full av rotig stenig stubbig teknisk stig och har också flowig suverän och riktigt läcker singletrack. Banan hade torkat upp bra och såg inte alls ut som dagen innan, nu var den tip top.

För mig kändes allt bra, det var såklart lite mer tungkört i år men det är lika för alla. Det dammade i gengäld inte särskilt besvärande. Jag hade bra flyt över tekniska hinder, brukar beskriva mig som usel på teknik men det tänker jag sluta med.

Efter ca 14km hörde jag ett för mig välkänt hallå vid sidan av spåret, det var Henrik Öijer som hade punkterat och stod och jobbade vid sidan av spåret, hur hinner du känna igen mig? Det vore trevligt att ses och växla några ord under lite lugnare förhållanden. Efter 28km seglade du om mig igen.



Det enda för mig riktigt negativa kom vid 48km då jag lyckades tömma bakdäcket på luft till 0.9bar (kollade efteråt). Detta gjorde resterande del av banan tungtrampad och försiktig över rotmattor och fick gå väldigt snällt i kurvor då jag flera gånger kände hur jag höll på att kavla av däcket.

Jag funderade såklart på om jag skulle tjäna på att stanna och fylla luft men bedömde att det var bättre att stanna i sadeln och försöka hålla min position så länge som möjligt. Jag är lite oerfaren på sånt och vet inte om det hade varit bättre att stanna. Jag fortsatte att köra om och blev inte omkörd vad jag minns. Det hade såklart varit kul att kunna gå för fullt hela vägen in i mål, inte för att jag hade mycket mer att ge men nog tyckte jag att lite av mina Enervit Preload som jag stoppat i mig dagen innan fanns kvar i låren.

Gäsp! Det var jag som cyklade, det var jag som skrev.

På det hela taget är jag en nöjd 182:a förlorare i totalen.
//Nilsson