Idag tog vi bilen till Hovdala slott i Hässleholm för att köra Snapphaneturen. Jag körde den korta varianten på 43km och Andreas agerade servicepersonal och fotograf. I år var banan lite annorlunda jämfört med förra året, men verkligen lika rolig och krävande. Jag tyckte dock inte att det var lika tuffa stigningar, Himmelsbacken minns jag tex som mycket längre.

När starten gick bestämde jag mig för att inte göra som jag alltid gör utan ta det lite lugnare och inte gå på rött direkt i startloopen. Det kändes bra men samtidigt halkar man ju bak en del och det är ett tufft jobb att ta ikapp det på stigarna. Jag är ju inte jätteskicklig på teknisk stig och ibland var jag kanske lite "i vägen" men ofta körde jag ikapp folk på stigarna och det var svårt att köra om i skogen. På grusvägarna dundrade jag på så hårt jag orkade på egen hand.

I början av loppet blev det en del köande på stigarna men efter ett tag glesnade det och jag körde till och men helt ensam ett tag, såg ingen vare sig framför eller bakom. De sista kilometerna var jag ensam och blev lite förvirrad över vart jag skulle precis i slutet innan målgången. Där jag trodde att jag skulle svänga ner var det avspärrat och där stod av en händelse Niklas Gustavsson, årets vinnare, och hejade på mig och visade vägen.

Så här såg han ut lite tidigare ute i spåret

Hittade väl till mål tillslut!

Träffade på en del tjejer i spåret och växlade några ord - kul! Hittade precis resultatlistan på hemsidan. Om jag räknat rätt kom jag 2a av damerna (i listan är det blandat herrar och damer) och 54 av 143 damer och herrar totalt på 43km.

Jessika träffade jag aldrig, men Andreas såg till att knäppa henne. Körde 60km.

Klubbkompis Erik Highland Cycling. 60km tävling. Kom i mål som 9a!

Nästa år kommer jag att köra 60km om jag kör Snapphaneturen, jag var lite för otrött när jag kom i mål. Läxan för idag blir att lära min kropp att orka hantera högre belastning från start!

Ok, lite trött var jag väl ändå...

//Y