måndag 29 juni 2015

RaceReport Ränneslättsturen 2015

Vi körde upp i lördags, kavarterade in oss hos våra goda vänners föräldrar mitt i centrala Eksjö 400m från start och målområdet.

Redan under lördagskvällen började man förstå att Ränneslätt skulle få avverkas på torra stigar. Vi hann med en provkörning av teknikspåret med dess A och B linjer innan kvällsmat, två av dom var givna att köra. Av dom två andra var en inga problem att köra men där tyckte vi att B spåret faktiskt gick fortare och den som var nummer tre i ordningen tyckte både Yvonne och jag var ett onödigt riskmoment som vi tyvärr inte riktigt är tränade för. Mer skills måste till med andra ord!

Laguppställning innan start. Yvonne kör för cykelklubben Highland Cycling. Foto: Annelie


Klockan elva gick starten och Yvonne stack iväg med tävlingsklasserna medan jag fick stå kvar i motionsfålla 5 och vänta medan klockan tickade på. Väl iväg gick det fort och det var grymt dammig ett tag, jag fick slita ont i ca 15km och försöka gäspa in luft i typ 35km/h innan nästäppan blev lite bättre. Därefter började jag få lite bättre känsla i kroppen, bra tryck och jag kunde hänga med.

Både kroppen och cykeln fungerade sedan perfekt hela vägen in i mål. Stigar får man mycket av på Ränneslättsturen, i år var dom torra och ganska hårda med endast ett fåtal surhål. Jag körde slanglöst Thunder Burt från schwalbe både bak och fram och det var enligt mig ett bra val. Jag hade bra, mycket bra och som minst kanske man kan säga tillräckligt grepp och det var på rullgruset det senare gällde.

Jag körde ju på ny cykel iår, fullsuspension. Tyckte väl helt ärligt inte att det påverkade slutresultatet speciellt mycket men det gjorde resan dit betydligt mer kontrollerad och lite bekvämare kanske. Samma känsla med denna som med min HT att jag kan vila lite i uppförsbackarna där många ser ut att slita ont. Var lite fundersam på att den extra vikten skulle påverka tex detta men så var det inte alls. Det beror nog mer på att jag är van och att jag gillar att cykla uppför.



I år kände jag inte så mycket av någon svacka mitt i loppet, kunde köra på med rättså jämt tryck hela tiden. Jag hade 2 åkare framför mig mot slutet som jag hade tänkt mig köra om. När vi passerade 5km skylten drogs farten upp och jag kunde hänga med men jag fick snällt hålla min position, det var vad jag orkade.



Summering: Mer sånt här i mitt liv, tack!

//Nilsson


Yvonnes RR:

Ja, lite extra nervöst var det att ställa sig i tävlingsfålla 3. Kände väl inte riktigt att jag platsade in där med flera betydligt snabbare åkare runtomkring. I år var vi verkligen bortskämda med bra cykelväder,  molnigt och lagom varmt i starten och banan var riktigt fin.

Starten gick och farten var hög och såklart försöker man hänga med och går ut alldeles för hårt. Jag är inte riktigt bekväm med att ligga så nära andra cyklister i så höga farter. När asfalten övergick till grusväg kraschades det rejält precis framför mig, som tur var klarade jag mig.

Jag blev omkörd av många snabbingar i början, bland annat två tjejer i D30 Elna och Jessica. Vi växlade några ord innan de drog iväg och försvann i massorna. Efter det såg jag inte till någon från D30 under hela loppet.

Ränneslättsturen är ett lopp med väldigt mycket stig och inte direkt några uppförsbackar att tala om. Stigarna är jätteroliga och lagom svåra, men mycket krävande tycker iallafall jag. Man får jobba mycket med hela kroppen och blir trött precis överallt. Både jag och Andreas är överens om att det inte skulle skada att träna lite mer bålstyrka. Banan innehåller en hel del korta, branta knyckar som jag faktist gillar att cykla uppför. Jag kör med 32-klinga och det var helt perfekt i dessa branter. Det jag har svårast för är leriga partier med rötter och som tur var var det bara ett sådant parti där jag fick lite svårigheter och fick kliva av. Jag är verkligen glad över att vi fick möjlighet att kolla in A- och B-spåren dagen innan för nu visste jag precis hur jag skulle köra där. De två första var lätta och de körde jag utan problem. Den tredje var alldeles för svår för mig, tyckte jag till och med att det lätta spårvalet var lite svårt. Vi fick dessutom höra att det var flera som kraschat illa i det svåra spåret på lördagen. Stenkistan var väl inte direkt svår men B-spåret gick lika snabbt eller snabbare.



Jag körde på riktigt hög puls från början till slut, 91% HRmax i snitt och 98% som högst. Kände mig rätt så sliten ett tag i mitten av loppet och sänkte farten lite orkade inte hänga på de framför. Kom tillbaka igen och ökade ett tag, körde riktigt fort på ett stigparti i slutet - grymt kul var det! Dog lite igen när jag kom ut på ett grusvägsparti och i de sista backarna hade jag inte mycket att ge. När det var 5 km kvar kände jag något som jag aldrig känt tidigare, jag fick början till kramp i höger lår. Hjälp vad obehagligt! Jag trampade lätt i några minuter och lyckades bli av med det. Kom i mål helt färdig och blev så glad när jag såg målgångstiden på 3:59!



Cykeln fungerade problemfritt hela loppet och jag vurpade inte en enda gång. Som sagt körde jag med 32-klinga på min 650b HT och det funkade perfekt. Jag använde alla växlar, de lättaste i branterna och den tyngsta vid enstaka tillfällen på transportsträckorna. Tänkte ibland när jag studsade runt på rötter och stenar att det nog hade varit bekvämare med en FS, men min hardtail skötte sig bra.

Det enda störningsmomentet var något så löjligt som mitt frisyrval! Jag körde med CamelBak och min fläta fastnade hela tiden i någon plastkrok i själva väskan. När jag tex körde nerför och då lutade huvudet bakåt krokade håret fast så när jag sedan ville böja ner huvudet igen gick det inte. Det gjorde både ont och var ett jäkla problem att försöka kroka loss håret varje gång, fick till och med stanna en gång. Verkligen irriterande. Förutom det var det en kul dag i spåret, fick några peppande kommentarer av folk som körde om och jag tyckte att det var mestadels glada miner. Roligt men grymt jobbigt, får se om jag kör loppet fler gånger... hahaha.

Koporten, här ser man ljuset i tunneln, nu är målet nära!


//Yvonne

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar